Omfattningen av skogsbranden vid Nordkap år 1888. Området är markerat med grön färg.

 Återgå

Pikalampinoppi
brandbevakningstorn uppfördes år 1889, året efter den stora branden vid Nordkap som ödelade ett skogsområde på 1900 ha.

Att branden fick en så stor omfattning måste förutom bristen på lättframkomliga vägar också i icke i ringa grad tillskrivas det faktum, att större delen av Orsa Besparingsskog ligger inom Hamra kapellag, dvs inom en annan socken och i Gävleborgs län. Länsman i Orsa ville inte beordra ut folk till brandsläckning då branden inte låg inom hans tjänstgöringsområde, utan det var en uppgift för länsman i Los.

Efter branden fattade Jordägarna i Orsa ett snabbt beslut om att man måste inrätta en effektiv brandbevakning över sitt stora skogsinnehav. Redan år 1889 uppfördes brandbevakningstorn på Pilkalampinoppi, vid Knoppen, vid Kvarnberg och i kyrktornet i Hamra. Samtidigt byggdes en primitiv enkeltrådig telefonlinje från Orsa över Fredshammar - Rosentorp upp till Hamra och som passerade alla brandbevakningstornen på vägen till Hamra.

Från 1890 bemannades dessa brandtorn sommartid. I Hamra kyrktorn och på Pilkalampinoppi satte man upp kartor med graderade skivor för att genom syftningar från två håll kunna fastställa brandhärdar och snabbt kunna sätta in brandbekämpning.

Brandtornet på Pilkalampinoppi var Sveriges första brandtorn och var bemannat varje sommar ända fram tills brandflyget tog över i början på 1950-talet.