Finnberget

 


Runt midsommar är det en härlig blomsterprakt på täkten. Till höger på bildens mitt syns den mäktiga jordkällaren.

 
Raststuga uppförd efter modell från den  första stugan som uppfördes på Finnberget. Stugan är alltid öppen för besökare.

Återgå

 


 

Finnberget
ligger i landskapet Dalarna, men tillhör Gävleborgs län sedan 1865, då Hamra Kapellag överfördes till Loos socken.

Finnberget fick fast bosättning så sent som på 1820-talet genom  utflyttning från Myggsjö. Därefter följde en mer än 100-årig period med växlande familjer som sökte finna en bättre framtid här. Livet var inte lätt. Många tragiska händelser finns dokumenterade.

Finnberget hade troligen sin bästa tid 1840 - 1868 då flera stora timmerhus uppfördes, bl.a. en ladugård med plats för 14 kor. Det finns dokumenterat av författaren och storjägaren Gustaf Schröder, som år 1863 för första gången besökte Finnberget, under sitt uppdrag att utforska om Ore älv kunde göras användbar som flottled. År 1868 köpte Schröder Finnberget och ägde det under storskiftet. Finnberget blev en arrendegård och den siste arrendatorn lämnade Finnberget 1931 och  kvarvarnde hus revs på 1940-talet. 
   

På kullen ovanför täkten anlades på 1860-talet en kyrkogård. Den första som begravdes där var en flicka på nio år. Hon dog 1864. Några år senare emigrerade föräldrana och syskonen till Amerika. Ett tiotal personer har fått sitt vilorum på den lilla kyrkogården. Kyrkogården är belägen 638 m.ö.h. och är troligen Sveriges högst belägna gravplats.

 
Sidan underhålls med webKontroll från Daladatorer