Ett avtal om projekterings- och anläggningsarrende är undertecknat 2018. Avtalet är bindande men förfaller om ingen tillståndsansökan inlämnats före september 2026. När laga vunnet tillstånd erhållits gäller arrendet i 35 år.

Arrendeavtalet innebär att Orsa Besparingsskog får ett årligt arrende som baseras på värdet av den el som produceras. Orsa Besparingsskog är dock garanterade minst 20 000 kr per installerad MW. För mer information om arrendet se: Information om arrendeavtal mellan Orsa Besparingsskog och Dala Vind AB.

Orsa Besparingsskog har varit delägare i Dala Vind AB sedan 2007 och äger 2,9% av aktierna. Det är dyrt och riskfyllt att själv projektera vindkraft och därför vill Orsa Besparingsskog dela risken med andra aktörer. Att ha insyn och kontroll över ett lokalt ägt bolag som utför projekteringen känns bättre än att släppa in något multinationellt företag på markerna.

Orsa Besparingsskog styrs av allmänningsskogslagen och reglementet för Orsa Besparingsskog.
Lagen och reglementet reglerar beslutsfattandet och båda är tydliga i frågan om vilket mandat en jordägarstämma har och vilket mandat allmänningsstyrelsen har.

Det är tydligt att det är styrelsen som är beslutande i fråga om avtal om markupplåtelse.
Frågan om vindkraftsarrenden på Orsa Besparingsskog har diskuterats sedan 2005 i möten och seminarier med delägarna. I samband med vårstämman 2017 presenterades Orsa Besparingsskogs strategiplan och i den presentationen framgår det tydligt att man har för avsikt att teckna arrendeavtal om vindkraft. Se: Historik – Vindkraft på Orsa Besparingsskog och Beslutsfattande i Orsa Besparingsskog.

Dala Vind AB finansierar projekteringen. Om Dala Vind AB själva, eller tillsammans med någon annan, kommer att finansiera en eventuell byggnation av vindkraftverk är en fråga för Dala Vind AB. Orsa Besparingsskogs roll i avtalet är enbart som markägare och inga löften om investeringar i vindkraftverk har lämnats från vår sida.

Vid en eventuell konkurs finns pengar reserverade för nedmontering och bortforsling av vindkraftverken, vilket fastställs av Länsstyrelsen. Om den som äger vindkraftverken går i konkurs under drifttiden kommer i första hand en konkursförvaltare försöka hitta nya ägare till vindkraftverken som då tar över arrendeavtalet med Orsa Besparingsskog.

Syftet med en Besparingsskog är att den avkastning som markinnehavet ger, ska gå tillbaka till delägare och bygd. En nämnd, som kallas Jordägarnämnden, bereder ett förslag på hur överskottet ska användas och slutligt beslut tas av delägarna på Orsa Besparingsskogs höststämma varje år. År 2022 var bidragsbudgeten på ca 16 miljoner kronor och användes till bland annat vägunderhåll, bidrag till delägarnas skogsvårdsåtgärder, jordbruket i kommunen men också till kultur och ungdomsidrott. Arrendeintäkterna kommer att ställas till jordägarstämmans förfogande. Det är i dagsläget inte möjligt att säga hur delägarna kommer välja att disponera framtida bidragsbudget.

Arrendatorn står för alla kostnader för både nybyggnation och underhåll under byggtiden. Under arrendetiden står arrendatorn för kostnaden för vägunderhållet på ”sin” del. Alla vägar uppförda av arrendatorn övergår utan ersättning till Orsa Besparingsskog efter arrendetiden. Orsa Besparingsskog avgör efter arrendetiden själva vilken standard vägarna behöver hålla för eget skogsbruk.

Ja, men under byggnation kan vissa områden vara stängda av säkerhetsskäl. När bygget är klart kommer både vägar och vindpark vara öppna för allmänhet.

Jakten påverkas i regel inte av vindkraftverken. Det enda undantaget är under byggtiden då överenskommelser måste träffas med byggansvariga.

Man räknar med att det behövs cirka 2 hektar per vindkraftverk, men då är ytan som behövs till vägar inräknat. Värdet av den skog som avverkas för byggplatser och vägar tillfaller Besparingsskogen. Områden med höga naturvärden har plockats bort i samband med inventeringar under projekttiden.

Delägarna och bygden gynnas ekonomiskt när vindkraftverken står på vår mark, till skillnad från om de står på grannmarker. Om vindkraftverken står på grannmarker påverkas utseendet men då helt utan ekonomisk nytta lokalt (annat än en eventuell bygdepeng). Orsa Besparingsskogs vägnät förstärks dessutom, vilket är en stor fördel för skogsbruket.