I budgeten för 2024 är det ca 20 miljoner kronor som ska gå tillbaka till bygden i form av bidrag.

När Orsa Besparingsskog hyr ut mark för vindkraft får man en ersättning. Ersättningens storlek beror på vad elpriset är och hur mycket el som produceras. Om alla vindkraftverk (totalt 67) byggs, får Orsa Besparingsskog minst ca 9 miljoner kronor årligen. Om elpriset är över 20 öre, blir ersättningen högre. Om elpriset skulle vara 52 öre, får Orsa Besparingsskog 26 miljoner kronor årligen. Arrendet kan bli högre eller lägre än 26 miljoner kronor, men aldrig lägre än 9 miljoner.

Det är rimligt att anta att bidragsbudgeten blir minst dubbelt så stor som idag, ca 40 miljoner kronor årligen.

Den lag som Orsa Besparingsskog lyder under, säger att pengarna ska stanna i bygden. Det överskott som delas ut går i dagsläget till flera olika saker. Det är bland annat bidrag till de skogsvårdsåtgärder som våra delägare gör i sina skogar i Orsa, bidrag till lantbruket samt bidrag till kultur- och föreningsliv. Den största summan går till skötsel och underhåll av vägar i Orsa. De pengar som inte delas ut, används bland annat till skötseln av Orsa Besparingsskog.

Av Orsa Besparingsskogs areal på 60 000 hektar produktiv skogsmark, är det totalt ca 200 hektar som behövs för vindkraftverken. Det motsvarar ca 0,3% av arealen. Orsa Besparingsskog har idag upplåtit ca 5000 hektar för naturreservat och ca 9000 hektar för frivilligt skydd av natur.
Dala Vind har för avsikt att kompensera för den areal som tas i anspråk genom att vara med och bidra till att minst lika stor areal skog med höga naturvärden på besparingsskogens mark får ett skydd.

När Orsa Besparingsskog bildades 1879 var det för att avkastningen från skogen och marken skulle stanna kvar i bygden. Så är det än idag. Det innebär att alla intäkter som Orsa Besparingsskog får för att hyra ut mark till vindkraft, stannar kvar i Orsa. Det är den stora skillnaden jämfört med om ett skogsbolag eller privatperson hade varit markägare.

Orsa Besparingsskog har en vision om en fossilfri virkesproduktion. Inte bara är det viktigt för klimatomställningen utan också för vårt oberoende. Avverkningsmaskiner och timmertransporter kan drivas av vätgas som vi tillverkar själva med el från vindkraftverken. Växthus för odling av skogsplantor kan värmas upp med spillvärme från vätgastillverkningen. En virkesterminal för lastning av virke kan byggas utefter inlandsbanan på besparingsskogens mark, där vätgasdrivna tåg kan lastas med virke. Den gödsel som används i skogen kan tillverkas på plats i anslutning till vindkraftverken. Utmaningarna är stora, men möjligheterna är ännu större!

Ansvaret för nedmonteringen ligger hos den som äger vindkraftverken. Innan några byggnationer får startas, måste tillräckligt med pengar reserveras för nedmontering och återställning. Dessa pengar är säkrade oavsett om hela eller delar av vindkraftparken byter ägare, eller om ägaren av vindkraftverken skulle gå i konkurs. Om den som äger vindkraftverken skulle gå i konkurs, kommer en konkursförvaltare att försöka hitta en ny ägare. För att vindkraftverken ska ha något värde, måste arrendet till markägaren betalas. Av den anledningen är Orsa Besparingsskogs arrendeintäkter trygga och man kommer inte att riskera att behöva betala för nedmonteringen.

Det är besparingsskogens delägare som beslutar om vilka typer av bidrag som ska finnas. Detta görs varje höst på besparingsskogens årsmöte, som kallas för jordägarstämma. Alla som äger en skogsfastighet i Orsa är delägare i Orsa besparingsskog.

Orsa Besparingsskogs roll i projektet är som markägare. Det kräver inga investeringar, vilket innebär att Orsa Besparingsskog inte tar någon ekonomisk risk.